Ordning på läkemedelsförteckningen före graviditet

Ordning på läkemedelsförteckningen före graviditet

26.1.2017 Heli Malm, MD, docent, specialläkare

Läkemedel används ofta även under en graviditet

När föderskornas medelålder stiger blir även sjukdomar som kräver läkemedelsbehandling allmännare. I Finland köper över hälften av de gravida mödrarna receptbelagda läkemedel under graviditeten och var fjärde av dem under början av graviditeten. Även om det är känt att ett fåtal läkemedel är klart skadliga för fostrets utveckling finns det ofta mycket litet information om hur säkra nya läkemedel är för fostret. Det samma gäller även för en stor del av de läkemedel som varit i bruk redan en längre tid. Det finns också mycket lite kunskap om vilka effekter samtidig användning av läkemedel har på fostret. Det ska alltid finnas klara motiv för användning av läkemedel under graviditeten. Moderns välmående är å andra sidan en förutsättning för att fostret ska må väl och man kan inte låta bli att behandla en sjukdom hos modern som kräver behandling.

Början av graviditeten – ett tidsfönster som är känsligt för uppkomst av missbildningar

Fostrets kropp differentieras under den första trimestern av graviditeten och efter den 10:e graviditetsveckan uppstår det inte längre några egentliga missbildningar. Från och med denna period växer fostret och kroppens funktion mognar. Läkemedelsbiverkningar som riktar sig till fostret kan dock uppstå under vilken fas som helst av graviditeten.

Början av graviditeten, från och med det att graviditetstestet visar positivt resultat är en tid som är mycket känslig för uppkomsten av missbildningar. Därmed kan det vara för sent att börja fundera på om medicineringen är lämplig under graviditeten när mensen uteblir. Vissa läkemedel har en lång halveringstid och även om man slutar upp att ta läkemedlet i ett tidigare skede, kan det inträffa exponering i en känslig utvecklingsfas för fostret. Medicineringen ska därför redan i det skedet när en graviditet planeras skräddarsys så att den är så säker som möjligt även för fostret.

Obehandlad sjukdom hos modern kan också orsaka risker

Sjukdomar som kräver läkemedelsbehandling måste skötas väl även under en graviditet, eftersom en obehandlad sjukdom hos modern kan utgöra en större fara för fostret än själva medicineringen.

I fråga om kroniska sjukdomar är det viktigt att sjukdomen befinner sig i en bra behandlingsbalans redan innan graviditeten. Till exempel diabetes som befinner sig i en dålig behandlingsbalans före graviditeten utsätter fostret för missbildningar, och astma eller inflammatorisk tarmsjukdom som är i dålig behandlingsbalans under graviditeten ökar risken för en förlossning i förtid. I allmänhet höjs dosen av hormonet tyroxin som används i behandlingen av en underaktiv sköldkörtel genast i samband med att graviditeten konstateras, eftersom fostret under början av graviditeten är fullständigt beroende av moderns tyroxin. Epilepsi, bipolär sjukdom, reuma och inflammatoriska tarmsjukdomar är exempel på kroniska sjukdomar som behandlas med läkemedel av vilka vissa är klart skadliga för fostret, och medicineringen måste bytas ut redan i god tid innan en graviditet börjar planeras.

Det kan vara besvärligt och även dra ut på tiden att byta medicinering och finna ett nytt lämpligt läkemedel. De största problemen uppstår i situationer där man ingriper först efter att graviditeten har konstaterats – då har fostret redan exponerats i den känsliga fasen av fosterutvecklingen och dessutom kan behandlingen av moderns sjukdom råka i obalans innan en alternativ lämplig medicinering kan finnas. 

Information om den Teratologiska informationstjänsten 

Teratologiska informationstjänsten är en riksomfattande telefontjänst som svarar på frågor om exponeringar under graviditet och amning. Tjänsten arbetar under Giftinformationscentralen på HUCS Akut och är medlem i nätverket av Europas teratologiska informationstjänster (ENTIS). 

Syftet med tjänsten är dels primärprevention av fosterskador orsakade av läkemedel och övriga externa faktorer, dels undvikande av onödiga aborter i sådana fall när exponeringen inte märkbart utsätter fostret för fara. Rådgivningen utgår alltid från senaste utvärderade forskningsdata och en separat riskbedömning i respektive fall.

Tjänsten samlar även in information om hur graviditeten utfaller.  Detta ger värdefull information om hur säker användningen av läkemedlen är under en graviditet. Teratologiska informationstjänsten har tillsammans med de övriga teratologiska informationstjänsterna i Europa och Nordamerika gett ut forskningsdata bl.a. om risker för fostret i samband med användningen av duloxetin, metrotrexat, pregabalin samt nya biologiska läkemedel. Tjänsten mottar årligen 5000–6000 förfrågningar såväl av familjer som anställda inom hälso- och sjukvården. 

Informationstjänsten svarar på frågor vardagar kl. 9–12, tfn: (09) 4717 6589. Anställda inom hälso- och sjukvården kan ta kontakt även per e-post (fornamn.efternamn@hus.fi).

Dela denna sida